I kombination med att jag åkte till Norrköping för att hämta Michelle så passade jag på att leta lite skatt i mörkret. Det var i områden som kanske inte är så bra kvällstid för den som är mörkrädd men den biten lämnade jag efter mig för ett visst antal år sedan. Och hamnkvarteren är inte vad de en gång varit. Och vem vet, det kanske är sådana som mig som folk upplever som skrämmande. Män i medelåldern som smyger omkring bland skumma kvarter och smusslar med det ena och det andra. Detta understryker ju det faktum att det nog inte är så farligt längre.
Jag hittade två skatter. Den ena var ny för dagen. Jag loggade den som nummer två vilket väl får anses som lite märkligt då det ju var ett antal timmar sedan den publicerades på nätet. Jag hittade den rätt så fort. Och det var nog tack vare min GPS som jag åkte bil ända fram till burken. Jag visst nämligen inte att man fick köra in där. Ja, jag visste inte ens om att det fanns en väg in där. Så, utan vägledande GPS så hade jag nog ställt bilen en bit ifrån och gått till skatten. Fast, det gör ju inget om man får gå lite. Fast, på kvällen är man visst lite latare än annars.
Skatt nummer ett som loggades var alltså placerad på Öhmans-kajen. Nästa skatt hittade jag ett par kvarter söderut. Grovt räknat i alla fall. Det var en skatt med DVD-filmer i. Den får jag nog återkomma till med någon Småfoting. Jag hade ingen DVD med mig att byta med nämligen. Och, det känns lite roligare att göra det med en Småfoting eller två i bagaget.
Mörkret gjorde fotograferingen svår. Jag gjorde vad jag kunde men fick inte riktigt till det med grynigheten. Jag vet inte vad jag gjorde för fel. Jag får nog kontrollera inställningarna till nästa gång. Men, det blev ju i alla fall lite bilder som fick utgöra visuell dokumentation denna gång. Jag hade ju trots allt stativet med mig. Och, man får kanske hoppas att ingen såg när jag ställde upp det, mitt i gatan bland annat. Ja, jag använde också bilen, samt marken som stativ eller vad det nu må heta när man har en hel stadsdel som underlag för att få till en stabil avtryckning.
Båda skatterna var endast avsedda för premium-medlemmar. Synd tycker jag. Men, vad jag tycker är irrelevant. Man gör som man vill.
På vägen tillbaka mot busstationen så fick jag grönt ljus vid en korsning. Från andra hållet var det rött. Och, där stod Michelles buss och väntade på att få en trevligare färg framför sig. Jag hamnade alltså precis framför bussen. Det var välplanerat.
Tack för skatterna!
en länksamling
Musikmagistern
13 november 2011 at 12:47
Mycket trevligt att få läsa om dina upptäckter. Skatterna är inte bara för premium-folk längre, jag har ändrat det. Hit kommer jag återkomma för att läsa mer./ Robban