Om man tar sig en kebab, eller liknande rätt med rå lök på och sedan går till Filmstaden och ser en film så kan man få till en kemisk reaktion som kallas biogas.
Man har nu, i återvinningens tid lyckats konservera dessa gaser och använder dessa som drivmedel. För, intill den vanliga återvinningsstationen ligger en tankstation där man på något märklig vis lyckats få ner de biografiska fisarna i marken och fått dem att komma ut i slangarna som sedan förmedlar denna ädelgas till bilarnas tankar. Och att jag var där berodde ju förstås på att det fanns en skatt där. En skatt som nu var lätt att hitta. Den var inte alls på den platsen tidigare. Jag har nämligen vart på platsen och letat två gånger tidigare. Och hade den varit på samma ställe då så hade jag hittat den.
Det blev annars en hel del skatter denna dag. Serien “Norrköping gator” är ju numera helt publicerad. Men det innebär ju inte att man har hittat alla i serien ännu. Fast, jag tror att de kommer att hittas inom en snar framtid. Denna dag hittade jag Åsbacken, Dragaregatan, Yrvädersgatan, Ägogången samt Zinkgatan. Alla dess, utom en var ganska enkla att hitta. Den som var lite knepigare var Yrvädersgatan. Här letade jag mig tokig först. Sedan kom jag tillbaka, med en liten ledtråd i bagaget som hjälpte mig att hitta rätt. Jag hade dock letat genom just den plats där skatten fanns, noga. Så knepigt var det alltså.
Det var annars en mycket varm och fin dag i slutet av februari. Jag noterade 11 grader varmt. Inte så vanligt i just denna, ibland onödigt kalla månad.
En annan, lite äldre skatt var den som fanns uppe på ett litet berg vid Smedby. “Klippan” kallades den för. Den letade jag också upp efter att ha gått upp, runt denna lilla klippa och således attackerat gömman bakifrån. Ja, tar man den från andra hållet så höjs nog svårighet- och terrängfaktorn ganska mycket. Där är det brant.
Just på dessa små höjder i Smedby så har man en ganska bra utsikt över Norrköping. Det är bara att hoppas att Norrköpings Kommun inser det och ser till att hålla efter vegetationen så att utsikten bevaras. För, ibland kan man ju faktiskt tänka sig att röja lite skog, även inne i en stad. Allt för trivseln skull.
En annan skatt som jag hittade var en liten bit upp i Vrinneviskogen, i utkanten av skogen, där motionsspåren börjar. (eller slutar, hur det nu blir) Typiskt nog, när man står bakom ett träd, en bit upp i skogen och skriver i loggboken så kommer det en ensam kvinna och springer förbi. Hon fick nog lite extra fart när hon konstaterade att det stod en man bakom ett träd en bit upp i slänten. Detta är en av de situationer som kan vara lite knepiga med att leta skatt. För, den som springer där har ju inte en aning om vad man egentligen sysslar med och att man ju faktiskt är en helt ofarlig person.
Vid Dragaregatan så konstaterade jag att skatorna har börjat få vårkänningar. de visade med klar tydlighet att de inte önskade någon mera vinter. I ett träd en bit därifrån så hade de också sitt bo. Och tidigare så hade jag sett att kajorna åter intagit skorstenarna i Hantverksbyns skorstenar i Kolmården. Värmen ger onekligen hopp om en varmare, och framförallt ljusare tid.
Neråt hamnen så fanns det en annan skatt. En skatt i en annan serie, den om “Norrköpings slang”. Ordet som denna gång stod i focus var “kartig”.
Den skatten var inne i en annan skog. En skog som kanske förde tankarna till väsen, typ “sirener” eller liknande. Man kunde kanske också se det som en inspelningsplats för någon serie, typ “Legend of the seeker”.
Skatten var lite klurigt gömd. Men, med erfarenheten av mina egna gömmor i bagaget så gick det fint att hitta även denna.
Jag hade, denna dag en leverans i Norrköping, samt lite andra ärenden. Dessa gjordes klara ganska snabbt, innan jag alltså började leta lite skatt i solskenet. En förmån, att kunna njuta lite av de fina dagarna, även när det är vardag.
På vägen hem så ville jag fira att det fortfarande var ljust. Att dagarna alltså blir längre och längre. Det är något jag ser fram emot, att kunna utnyttja kvällarnas ljus till att göra det man annars kanske mest gör på helgerna när dagarna är så korta att inget annat hinns med.
Jag tog alltså en extra sväng på hemvägen. Lunnsjön hade en skatt som jag hittills inte hade loggat. Jag hade tidigare hittat en skatt vid den sjön som var utlagd av Norrköpings ekologer. Men denna skatt var alltså på andra sidan om sjön. Det finns också en del så kallade reflexskatter i närheten, men dessa får vänta till en annan gång.
Jag tog bilen så långt det gick på de små skogsvägarna. Men, ju längre in i skogen jag kom, desto mera is var det på vägen. Ren blankis. Så, när jag kom fram till en ganska brant nedförsbacke så stannade jag och vände på bilen i en liten glänta i skogen. För, om jag skulle råka komma ner på ett vettigt sett, så är det inte alls säkert att jag hade kommit upp igen, innan vårens totala ankomst, kanske så sent som i april. Jag ställde alltså bilen där och gick den sista biten. Det blev väl en eller halvannan kilometer, men det var bara bra, dels att få röra sig lite dels att få lite friskt luft. Min GPS ville väl inte riktigt ha mig på samma plats som skatten fanns på. Men, jag förstod ändå var jag skulle leta. Det gick bra att hitta skatten, gå tillbaka till bilen och sedan åka hemåt. En bra dag med sammanlagt tio skatter hittade.
Tack för skatterna!
en länksamling
